Föreningen vill riktiga ett stort tack till Anders Ljungqvist för sin insats i herrarnas lag nu över 5 säsonger. Han kom in vid årskiftet 21/22 och tog sig in med ny och välbehövlig energi. Under hans första hela säsong vann herrarna i stor stil div 2 och tog sig upp till division 1 där man fick utvecklas under tre säsonger, tyvärr slutade årets säsong i en nedflyttning. Men herrarna är ett mycket bättre innebandylag nu och Anders är en mycket stor del i utvecklingen.
Tack Anders & Lycka till, vi hoppas vi ses snart igen!
Hur har din tid som tränare för herrarna varit?
Det har varit en mycket rolig och givande tid. Jag hade haft ett uppehåll från innebandy på sex år och hade egentligen inga ambitioner på att fortsätta. Så när föreningen hörde av sig och undrade om jag kunde tänka mig att hjälpa laget blev jag faktiskt ganska överraskad. Men samtidigt visste jag — jag hade ju tränat många av killarna under deras ungdomsår — att det fanns en stor potential i den här truppen. Det kändes svårt att tacka nej.
Vad har varit höjdpunkten under dessa år?
Det måste vara när vi vann division 2 och tog steget upp till ettan — det var ett oerhört härligt ögonblick för hela laget. Men jag måste också lyfta fram de två säsonger i rad då vi lyckades hålla oss kvar i division 1 med avgörande matcher i sista omgången. Det är i de stunderna man verkligen ser vad ett lag är gjort av, och killarna levererade båda gångerna.
Det har också varit roligt att få följa föreningens utveckling i stort och få vara med i strategiska diskussioner kring övriga lag — JAS, P10, div 3 och div 4. Det är ett imponerande arbete som lagts ned av alla inblandade. Det känns verkligen härligt att se att föreningen nu är i en riktigt bra situation för att kunna slussa upp yngre spelare till division 2 som en del av en satsning att ta sig tillbaka till ettan.
Vad tar du med dig efter att ha coachat laget?
Framför allt många härliga minnen och alla relationer med spelarna. Vi har haft mycket kul tillsammans, men också långa och engagerade diskussioner om träning och taktik — det är den typen av samtal man verkligen uppskattar som tränare. Jag tar också med mig att jag fått vara med och utveckla spelarna och tagit dem en bit till i sin innebandyresa. Några har bytt positioner och verkligen blommat ut, andra har fått mer speltid än tidigare och byggt upp sin rutin och skaffat sig kvaliteter som division 1-spelare.
Nu väntar nya äventyr — vad ska du göra?
För min del bär det av till Schweiz! Jag har tagit tjänstledigt från min tjänst på säkerhetsavdelningen på Polestar i två år och ska ta mig an uppdraget som huvudansvarig coach för damlaget i Floorball Chur United i högsta ligan i Schweiz. Det blir ett spännande nytt kapitel — ny liga, nytt land och en ny utmaning att se fram emot.
Jag vill rikta ett stort tack till IBF Backadalen och alla spelare som jag jobbat tillsammans med under dessa säsonger för att ni väckt mitt intresse och engagemang för innebandy igen. Innebandy har varit en stor del av mitt liv sedan mitten av 80-talet, och jag hade i princip lagt av utan ambitioner på att fortsätta. Stort tack till er alla — ni vet vilka ni är!
