Såg bra ut på samling och uppvärmning. men när matchen började så var det precis tvärtom. Huvuden var inte med och man såg ut att tänka på annat. Långa byten och för första matchen på länge så var vi tvungna att ropa ofta på byten. Oskärpa på plan, där vi i vanliga fall vet vad man ska göra, här var vi också tvungna att ropa mycket.

Golvet var riktigt halt och där la man större fokus än på vart jag ska stå eller spela bollen någonstans.

Problemet var att alla målen som vi släppte in i första var att vi gav bort bollen mitt på plan eller i vår egen zon. Inte att vi hade dåligt försvarspel. utan inge bra anfallsspel. Det kom av att ingen våga göra något tror jag. Alla vänta på att NÅGON ska kliva fram och göra det. Springa sig fri och få en bra pass. Nu stod 4 st och titta på när bollhållaren stångade sig fram och ofta tappa bollen

Klart bättre i de andra perioderna men inte så bra som vi kan.

Men ingen fara på taket. Så här i det i alla lag (Leksand-Frölunda 0-4) och helst i yngre åldrar. Bara man vet vad problemet är.

Ha fokus på matcherna och det jag ska göra. ALLA på plan kan och ska bidra oavsett hur långt man kommit med i sin innebandy utveckling. ALLA är lika viktiga, det går inte att vänta på någon annan för den finns inte.

Vill och våga - sedan gör det inget om det inte lyckas varje gång, bara man provar. det är så man blir bättre